miss

Nedräkningen har börjat. Ponnyakuten lider mot sitt slut...

Jag saknar mina älsklingar Ludde och Mattis så att det känns i hjärtat! Snart snart ska jag få kramas med de båda och jag längtar ihjäl mig en smula. Jag längtar också hur mycket som helst efter min underbara familj å alla fantastiska vänner. Till stjärnorna och tillbaka!

Jag vill så himlans gärna åka hem på lördag, men det går bara ETT flyg på hela dagen, alldeles för tidigt.. Så jag hoppas nu på att det ska funka att jag tar ett lite senare tåg så jag kan va hemma sent lördag kväll.

Håller alla mina tummar för att det ska gå vägen så jag hinner landa lite innan måndagen kommer och jag ska kastas in på mitt vanliga jobb igen. Ludde ska till fritids och det börjar rulla på som vanligt igen innan semestern. Den efterlängtade semestern. Jag å mina hjärtan ska ha en helt underbar ledighet tillsammans.

Sa jag att jag längtade? Å att skriva ordet längta känns lite lamt för att beskriva hur mycket jag faktiskt längtar.

Jag saknar er!